Kvällsgnäll

Nu vill jag klaga lite. Mitt läsande har verkligen fått skjuts av den här bloggen. Inte så att jag läser mer egentligen, men att knåpa ihop några meningar om varje bok gör att jag tänker mer på vad jag läser. Det är svårt att skriva en vettig recension tycker jag, men övning ger ju som bekant färdighet, och bara detta att skriva på svenska över huvud taget är otroligt värdefullt för mig. Mitt svenska ordförråd tenderar annars att sjunka till botten i den dyiga sjö som är mitt medvetande.

Blubb-blubb-blubb låter det då mina oanvända svenska glosor försvinner ner i glömskan. (Målning av Peder Mørk Mønsted, källa).

MEN. Med icke-blogg-skrivandet går det sämre än sådär. Det är så seeegt. Idag har jag visserligen kämpat ihop 800 ord vilket är ett ok resultat för mig, men jag saknar drivet, längtan efter att få sätta mig och skriva. Just nu känns skrivprojektet mest som en börda, något jag måste få klart innan jag kan skriva alla de där helt fantastiska historierna som pockar på uppmärksamhet (men som naturligtvis skulle känna precis lika platta om jag satte mig ner och försökte komma vidare med dem).   

Hm.

Å andra sidan har den här skrivoviljan resulterat i en mycket välstädad lägenhet. Man får ta det onda med det goda.